13/3-07
Tåg 437 , "Here i come Göteborg". Jag älskar att köra dit. Det är hela "paketet" jag får, fordonet är X2000, vacker färdväg, ur-mysig stad att strosa runt i, möjlighet att uträtta ärenden, äta gott, oftast är rasten dagtid på 3 timmar, perfekt, ibland en fika/lunch med en kompis.
Hemåt igen med tåg 446. Jag får ta över en X2000 med en hel del tekniska problem. Voine, voine!!! Jag har inte blivit lokförare för att jag är någon tekniker, inte minsta intresserad heller, men jag älskar att köra tåg! Fast jag försöker lära mig ett och annat ändå! Det kan ju vara bra att slippa bli ståendes på linjen någonstans.
På flera ställen utmed linjen finns skyddssektioner = kortare sträckor utan el i kontaktledningen och då finns ingen elförsörjning till fordonen. De finns för att skulle problem uppstå på kontaktledningen kan man sektionera bort vissa sträckor vid arbeten och andra tillfällen.
När jag passerar dessa så blir det i min hytt ett inferno av blinkande fel-indikeringar. "Ingen kontakt med vagnarna", "fordonet indikerar nödbromsning", "att maskineriet har problem"......m.m.
Jag inser med tiden att det bara är indikeringar, inga riktiga fel, vad knepigt, fast jag blir otroligt lättad för det innebär att jag kan kvittera bort dessa fel och de försvinner och jag kan fortsätta köra som vanligt, tills vi kommer till nästa skyddssektion, till det nya blink-infernot och nya kvitteringar.
Dock krånglade en vagn. Låg batterispänning. Så det blev mörkt i vagnen varje gång vi passerade dessa skyddssektioner. Trafikanterna blev förvarnade av tågmästarna. Befattning två kom in till mig och sa att det ibland blinkade som en julgransbelysning därinne i vagnen.
Under vägen har jag kontakt med våra tekniska rådgivare. Tågsättet bör ju gå till verkstan när jag anländer med det till Hagalund.
När man sitter i manövervagnen och kör är det ganska nära till resenärerna. En vägg som skiljer oss åt bara. Jag brukar spela musik och har aldrig tänkt på att resenärerna skulle kunna höra musiken, men det blev jag varse nu. Ett par resenärer ville sova och bad genom tågmästaren att jag skulle sänka musiken. Hörs den?! Jajamänsan, och ganska mycket därtill, de kunde få höra lokförare både sitta och sjunga därinne eller höra dem prata i telefon. Vad pinsamt!!!!!!!!!!!! Jag har kört X2000 sedan i juni och ingen har sagt något!!!!!!!!!
Hemåt igen med tåg 446. Jag får ta över en X2000 med en hel del tekniska problem. Voine, voine!!! Jag har inte blivit lokförare för att jag är någon tekniker, inte minsta intresserad heller, men jag älskar att köra tåg! Fast jag försöker lära mig ett och annat ändå! Det kan ju vara bra att slippa bli ståendes på linjen någonstans.
På flera ställen utmed linjen finns skyddssektioner = kortare sträckor utan el i kontaktledningen och då finns ingen elförsörjning till fordonen. De finns för att skulle problem uppstå på kontaktledningen kan man sektionera bort vissa sträckor vid arbeten och andra tillfällen.
När jag passerar dessa så blir det i min hytt ett inferno av blinkande fel-indikeringar. "Ingen kontakt med vagnarna", "fordonet indikerar nödbromsning", "att maskineriet har problem"......m.m.
Jag inser med tiden att det bara är indikeringar, inga riktiga fel, vad knepigt, fast jag blir otroligt lättad för det innebär att jag kan kvittera bort dessa fel och de försvinner och jag kan fortsätta köra som vanligt, tills vi kommer till nästa skyddssektion, till det nya blink-infernot och nya kvitteringar.
Dock krånglade en vagn. Låg batterispänning. Så det blev mörkt i vagnen varje gång vi passerade dessa skyddssektioner. Trafikanterna blev förvarnade av tågmästarna. Befattning två kom in till mig och sa att det ibland blinkade som en julgransbelysning därinne i vagnen.
Under vägen har jag kontakt med våra tekniska rådgivare. Tågsättet bör ju gå till verkstan när jag anländer med det till Hagalund.
När man sitter i manövervagnen och kör är det ganska nära till resenärerna. En vägg som skiljer oss åt bara. Jag brukar spela musik och har aldrig tänkt på att resenärerna skulle kunna höra musiken, men det blev jag varse nu. Ett par resenärer ville sova och bad genom tågmästaren att jag skulle sänka musiken. Hörs den?! Jajamänsan, och ganska mycket därtill, de kunde få höra lokförare både sitta och sjunga därinne eller höra dem prata i telefon. Vad pinsamt!!!!!!!!!!!! Jag har kört X2000 sedan i juni och ingen har sagt något!!!!!!!!!
Kommentarer
Trackback