25/8-07
Min kompis gillar Budapest-bakelser. Hon ska hälsa på ikväll. Jag börjar jobba 6.32, och slutar 17.19. Alltså finns ingen tid att införskaffa dessa underverk på hemmaplan. Jag har två timmar i Linköping och tänkte gå på Budapest-jakt där. Men jag tänker att det inte blir att hitta dem som blir det stora problemet, utan problemet ligger i att få hem dessa i denna sensommarvärme utan att grädden surnar. Klockan är 13 och vi ska inte äta dem förrän runt 19.Finner dem på ett bageri i stan. Tar med dem till hotellet på rasten och ber att de ska få stå i hotellpersonalens kylskåp. Det går bra. Måtte jag komma ihåg dem bara när jag sen ska lämna hotellet för att gå till station. Jodå, de blir med till tåget. Måtte kylskåpet i hytten, på det tåg jag ska köra, fungera. Jo, det fungerar. Måtte jag komma ihåg dem när passet är slut. Jag sätter min mobil på ringning, men tänker att det inte är helt tillförlitligt om signalen går av stapeln samtidigt som jag samtalar i telefon. Det har hänt förr att jag missat den då. Jag blir nervösare med tiden att de ska bli kvar i kylskåpet. Tänker ta fram dem redan på centralen, men det är dumt. Jag ska ju förbi både Norra Bantorget för tömning av bistron och förbi vacuum för tömning av toaletterna. Grädden kommer surna. Tillslut tömmer jag ut hela innehållet jag har i min lilla väska, över bänken där jag sitter, för att jag ska reagera på att gjort något dylikt. ´´Aha, här ligger allt kringstrött för att jag ska komma att öppna kylskåpet´´. Där ligger nycklar, månadskort, plånbok, mobil, labello och schemat. Det fungerar, mitt kom-ihåg! Och vid 19-tiden får vi så tillslut våra Budapest-bakelser.
Kommentarer
Trackback