23/3-07
Jaha, tre varv på Uppsala. Om någon läst tidigare vet ni att Uppsala inte är min absoluta favorit. Tre varv, vad gör man, biter ihop och hoppas dagen tar slut någon gång, suck.
Det mest spännande som hände denna dag, ja egentligen det enda som hände idag: precis när jag börjat mitt pass så ringer trafikkontoret upp mig och säger att båda strömavtagarna är uppe på det bakre loket. Att jag måste gå och ta ner den ena när jag gör uppehåll i Märsta. Men det menar han väl inte? Jag tycker det är överdrivet och tycker inte att det är värt att försena tåget för den skull. Jag ska ju bara till Uppsala. Jo, det finns ökad risk för att jag river kontaktledningen. Då påpekar jag att tåget är 300meter långt, och det blir det dubbla om jag ska gå fram och tillbaka. Det kommer att ta lite tid. Det hjälper inte, och han är fortfarande bekymrad över den ökade risken för att tåget ska riva en kontaktledning. Ja, det är bara att göra ett utrop om att uppehållet kommer att bli lite längre än vanligt, och traska iväg när jag stannat i Märsta.
Vi på SJ har alla fått en stegmätare, och jag tänker att det blir i alla fall några extra steg på den!
Härom veckan hände samma sak, fast då var det fjärren som ringde. Då hade någon anmält att båda strömavtagarna var uppe på det bakre loket. Jag suckade, men sa att det inte var värt att försena tåget för det, och att jag fortsätter till Uppsala med båda. Då fick jag ta beslutet.